Nu har jag tragglat mig i genom Njals Saga, givetvis med motiveringen att den tillhör litteraturen på min nugående kurs. Kort sammanfattat handlar det om 327 sidor fullspäckade med släktskapsredogörelser och dragna svärd. Alltså, berättelsen är en forntida version av dagens TV-såpor med brustna förbindelser, svek, intriger och blodutgjutelse i varierande former som stående ingredienser.
Med hjälp av koffein och en ohälsosam envishet läser jag sida efter sida. Jag blir alltmer utled på Hallguld Storfjärturs son Hrutur Bulldegurs svärfars syster Hildegard Krebbs baneman Asgröt Bullfittur. Till slut önskar jag bara livet av allihop. Hela jävla Island. Jag hoppas att Tre Kronors egna Sten Frisk ska knäppa sina händer, äntra det isländska tinget, spärra upp sina syndiga psykopatögon och utlösa någon form av forntida och ödesmättad bomb.
Njals Saga är säkert en fantastisk litterär relik i många hänseenden. Men inte i kväll. Just nu, 00.16, är det bara en 327 sidor för lång släktforskning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Haha var tvungen att läsa om inlägget för att upptäcka att du spårade en aning med Bullfittur.. skönt namn.. lite som Trångbjörn.. jag nattsuddar.. Wooopieedooo!!! de du.. fixat bilder till Dr.Essmann.. ciao..
Skicka en kommentar