Man kan vara bränd utan att ha sett ett enda slagträ

Då var helgen lagt till handlingarna. Det var reunion och vi levde djävulen. För svältfödde Macko, som i utbrändhetens lärarprofession tvingats äta Findus portionstallrikar senaste månaden, fungerade helgen som en högst oumbärlig näringsinjektion. Till hans försvar bör dock nämnas att han för första gången, utan direkta påtryckningar och hot, bjöd på sprit. Jag svarade hövligheterna med att bälga upp hemmavin med den synliga etiketten ”ej drickbart”.

Sommaren är här. Då är det väl meningen att man ska knyta ihop de sista trådarna, organisera sig, vara färdigplanerad och solbränd.

Jag är… oduschad.

Fredagens Heureka

Om vi vore fåglar så skulle jag landa för att, i lugn och ro, kissa. Madelene skulle med all säkerhet kasta vatten flygandes.

Annars är vi ganska lika.

Hang the DJ!

Jag visste att det skulle sluta så här.

Band of Horses har gått och blivit allmän egendom och ryktet säger till och med att skäggrockarna florerar i Blondinbellas mp3-spelare. Jag är emellertid medveten om att det finns något paradoxalt och osunt, nästintill analt, i mitt förhållande till artister och band. Precis som Morrissey-dyrkare vägrade acceptera att festivalmobben skulle få ta del av ”deras” Morrissey på Hultsfred 2004, känner jag ett obehag nu när Band of Horses portioneras ut i lätthanterliga Coldplay-doser.

För att balansera upp denna osanitära popularitetsförskjutning kommer här mina tre betydligt mer obskyra sommargunstlingar just nu. Nytt och fräscht!, som det heter på sliskig Rix FM:ska.

1. Cults – Go Outside (mp3)

2. Beach Fossils – Daydream (mp3)

3. Avi Buffalo – Remember Last Time (mp3)

Pöbeln dansar och ler

Umeå – korrekthetens och innebandyns förlovade stad – ska ju som bekant agera Europas kulturhuvudstad år 2014. I det sammanhanget kan man se helgens evenemang Kulturnatta som någon form av måttstock och termometer på kulturlivet i staden.

Det här är vad jag såg:

• 34 stycken coverband med den ohälsosamma medelåldern på 43 år, vars medlemmar också bär jeans med en direkt hälsovådlig midjehöjd.
• En pinsam eldshow där man önskade att utövarna eldat upp sig själva.
• Rongedal

Själv gick jag och köpte antihistaminer. Läkemedlet hade dock inte dokumenterade effekter vad gäller allergier av Så ska det låta-pastischer en lördagskväll i maj.

Åh, bejublade lågvattenmärke!

Ikväll bevistade vi någon slags releasefest. Jag var glad, trodde jag var full.

Sedan visade det sig att vi var på en båt.

Könsliga saker

Ibland brukar jag slötitta på Vem vet mest?, ni vet det där frågesportprogrammet med glödlamporna. Det intressant är presentationen av deltagarna där alla tvingas le och se allmänt sprudlande ut. Man undrar ju vad som sker bakom kameran som lockar fram dessa konstlade glädjeyttringar.

Jag minns när jag och Madelene poserade framför kameran i samband med studenten. Hennes moster ville locka våra mungipor i uppåtgående riktning, men istället för det något konventionella ”apelsin” sa hon…

”KUKEN!”

Vad jag minns blev det en bra bild.

Blått en dag

Blåbärsvinet puttar på förvånansvärt bra och är i dagsläget nästintill färdigjäst. Efter sporadiska provsmakningar kan jag meddela att årets variant erbjuder en somrig bouquet som i sina bästa stunder påminner om ett konsumentvänligt rosévin. I sina sämre ögonblick luktar det Obbola, är obalanserat och grimaserande surt.

För er med notorisk anteckningsiver kommer här en pliktskyldig redogörelse för vad jag gjort sedan sist. De första sex dagarna rörde jag ner bärmoset ungefär tre gånger dagligen, i syfte att laka ut all möjlig smak. Den sjunde dagen fiskade jag upp bärslamsorna med en hålslev, och tillsatte därefter resterande socker(lag). På något jävla sätt lyckades jag underdosera sockermängden, och kommer därför inte att spränga 11-procentgränsen. Vinet lämpar sig därför inte för långvarig lagring, varför jag ideligen måste umgås med denna skapelse hela sommaren.

Generationen som skrev sig hela vägen till soss

Fick hem någon slags gratistidning i brevinkastet där Ebba von Sydow generöst berättar om hur man lyckas här i livet. (Det är med andra ord underförstått att denna människa ”lyckats”.) Hennes tips till triumfens högborg är: ”starta ditt eget nätverk”, ”kom med idéer”, ”börja idrotta” och – mest intressant i detta sammanhang – ”börja blogga”.

”Det kanske är lite uttjatat, men jag är förvånad över hur många som inte utnyttjar en egen blogg som marknadsföringsverktyg. Efter en anställningsintervju är det perfekt att skicka adressen till sin blogg.”, skriver von Sydow.

Och plötsligt förstår jag varför jag är iskall på transfermarknaden denna sommar vad gäller hederligt förvärvsarbete.

Min fasta övertygelse är emellertid att en bra blogg inte genererar några anställningar, bara avskedningar.

Jag facebookar utan facebook!

Har just ätit värsta goda grillat! Sweeeat! ;) hihi…
Tentan är inlämnad, sjuukt booooring att skriva, men nice nu! Seee ya!

Re-evolution!

Ibland önskar man att evolutionen gått betydligt fortare. Visdomständer är helt enkelt ett jävla påhitt. Om Gud Fader själv är ansvarig för detta må han vara en sällsynt ondsint filur.

”När människorna fyllt 25 år ska det komma upp onödiga tänder längst bak i käften som inte får plats, varpå hemska smärtor utbryter och de måste genomgå lika jobbiga operationer, och någon kompensation ska de då fan inte få, nej nej, de ska måsta betala 2000 kr per tand också.”, tänkte Gud och tryckte på knappen ”Add teeth” i Sim Earth han körde via Windows 3.11.

Sofflösheten

Madelene har kidnappat vår soffa för att avnjuta den i lägenheten i Arvidsjaur. Min respons sammanfattas i följande före- och efterbild.

Sedan insåg jag tjusningen i det öppna landskapet. Det är svinbra akustik och rummet skänker en smått buddistisk känsla av harmoni. Men det bör medges att steget inte är långt till ”knarkarkvart-style”. Några utspridda och fläckiga madrasser tillsammans med ett antal pizzakartonger och jag är där.

Vart tog den här dagen vägen?

Svar lämnas i kommentatorsfältet.

Trött på den här förbannade höghöjdsträningen!

Nu skiter jag i det här!
Jag flyttar!

Vart då? undrar vän av ordning. Ska han agera utbytesstudent, resa jorden runt eller bygga ateljé på Österlen? Svaret är nej. Jag kommer istället att överge sjätte våningen till förmån för det lite mera jordnära femte planet. En bonus i sammanhanget är att min levande blåbärssats nu slipper åka bil, utan kan rullas nerför trappen (Rulles! Höhö…), alternativt åka hiss.

Happiness Is a Warm Gun?

Härom veckan definierade en föreläsare det eftertraktade tillståndet ”lycka”. Efter att hon orerat om World of Warcrafts beroendeframkallande mekanismer i en halvtimme kom hon fram till att lycka är när pendeln slår över från ”trygghet” till ”spänning”, eller tvärtom. Så nu funderar jag på att säga upp min hemförsäkring och montera ner räckena på balkongen.