Mitt unibrow

På många olika sätt har jag en förmåga att likt en slug ödla anpassa mig till omgivningen med hjälp av en tillbakadragen och betraktande attityd. I den stora massan är jag inte den som utmärker sig, den som färgar håret, den som bär toktrendiga kläder eller den som konfronterar främlingar med intresseväckande frågor. Summa summarum är min anonyma tillvaro ett tämligen förväntat tillstånd. ”Vem menar du?”, frågas det. ”Anton, tror jag han heter.” ”Vem är det?” Och just då kommer mitt alltid lika utspelade triumfkort fram. ”Jomen, du vet… Han med ihopväxta ögonbryn.” ”Jaså han!”

I denna till vis del fabricerade värld spenderar många människor stora summor pengar för att utseendemässigt sticka ut från mängden. Samtidigt tittar jag mig själv i spegeln och ser mina kostnadsfria och unisont förenade ögonbryn bilda ett tolv centimeter långt mörker. Frågan är om jag bör sträcka på ryggen eller snegla på pincetten. Madelene, vet jag, propagerar för det sistnämnda. Jag menar dock att denna avnoppning måste bedrivas med största försiktighet och gärna processinriktat, annars riskerar omgivningen att försättas i ett smärre chocktillstånd vid den plötsliga synen av två ögonbryn. Det vore som om Thore Skogman hastigt skulle spackla igen gluggen mellan framtänderna. Alla skulle gå omkring och tänka på det, men ingen skulle våga yppa ett ord.

Även om frodigheten ovan ögonen är få förunnat, är jag inte ensam. Liam Gallagher i Oasis får här representera den otyglade slyngelattitydens jag-ser-ut-hur-fan-jag-vill-för-jag-är-bäst-i-världen-unibrowen. Noppade ögonbryn är förmodligen oförenligt med denna skitiga Rock ’n Roll-attityd. Chelsea-backen Jose Bosingwa däremot, poserar med en mera sötsliskig och västeuropeisk unibrow. Denna är häpnadsväckande tät, samtidigt som den i all sin vildvuxenhet ser misstänkt trimmad ut i kanterna.

För att avrunda denna odyssé i ögonbrynens ockupationszon skulle jag gärna vilja spotta fram ett rebelliskt och frätande slagord för alla oss unibrows. Men pincettens vassa ögon får mig att vackla, och slutet kan mycket väl bli en välpreciserad glugg.