När man var liten kunde man lätt få för sig saker utan några egentliga underbyggda och förnuftiga argument. Hela min barndom karakteriseras av en långväga övertygelse om att jag hade en flera meter lång binnikemask i tarmsystemet. Varför ställde jag då, som 8-åring, denna diagnos? Det grundas i att vår granne vid ett vagt, och möjligen berusat, ögonblick nämnde något om denna hemska parasit. Därefter tolkade jag varje normalt kurr i magen som en verifikation på maskens ofrånkomliga existens. Men jag lärde mig leva med min då uppskattningsvis sju meter långa och fiktiva följeslagare.
Binnikemask är förövrigt ett ypperligt bantningsmedel eftersom parasiten äter upp mycket att det vi stoppar i oss. Tydligen utnyttjade ett amerikanskt företag denna upptäckt och blandade i små binnikemaskar i deras flashiga bantingspreparat. Försäljningen sköt i höjden och kunderna var nöjda, ända tills de fick reda på vad som orsakade deras abrupta fettminskning.
Träffar ni på någon riktig ben-get, kan ni med denna information i baktanke förmoda att personen i fråga, till 65 % säkerhet, har påhälsning av en avlång och glupsk kompanjon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar