Systembolagets vinprovning kan beskrivas som en parad av svenskhet med de obligatoriska essenserna pinsam tystnad och alkoholkonsumtion under kontrollerade former. Vi möttes av ett uppdukat långbord med fyra vinglas till oss var, varvid vi försiktigt och andäktigt slog oss ner. Enligt min vana trogen gjorde jag ett fåtal försök att bryta den obehagliga tystnaden med några putslustiga kommentarer, men möttes bara av frågande blickar som ristade IDIOT på mitt pannben. Nåväl, låt alkoholen tala, tänkte jag och tittade ner på den oklanderliga duken.
.
När vi väl fick börja prova vinerna upptäckte jag hur svårt det egentligen är. Mitt luktsinne visade sig vara pålitligare än smaksinnet och upptäckte de kulinariska dofterna ”svettig häst” och ”läder”. I övrigt kunde jag bara avgöra om vinet var mycket gott eller ganska gott, och avundades alla som kom med fantasieggande beskrivningar som ”nybrustna björkknoppar” och ”ekfatsrostade kaffebönor”. Men annars var det en lärorik lite stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar