Min pojkvän och jag har haft tre fantastiska år, men för ungefär ett halvår sedan lurade en kompis honom att prova en vinsats. Han blev mer och mer intresserad. Istället för att umgås med mig kan han nu sitta och prata med jäsröret och den enda gången vi gör något tillsammans är när jag tvingas hjälpa honom med omtappningen. Det känns som jäshinkarna har tagit min plats. Vad ska jag ta mig till?
/Sandra H, Örkelljunga
---
Hej Sandra!
Det du beskriver är något som alla hembryggare känner igen sig i. Det finns otaliga exempel på entusiaster som, om det varit inom lagens ramar, hellre skulle ingå äktenskap med sin jäshink än sin mänskliga partner. Mitt råd till dig Sandra är att försöka tajma era gemensamma aktiviteter i samband med klarningsfasen. Detta är enda tillfället i processen då du kan ställa några som helst krav på din hembryggande pojkvän. Något annat är fullständigt orimligt.
Jästvänliga hälsningar
Anton
1 kommentar:
Puss! Du är då för söt (fastän Din mamma säger att killar inte kan vara söta)... men när lyssnade jag, eller Du för den delen, senast på henne?
Skicka en kommentar