När jag i dag skulle parkera min cykel utanför universitetet får jag se en mobiltelefon liggandes i granncykelns korg. Jag tittade mig omkring och övervägde de tre alternativen:
1. Jag gör ingenting. Går där ifrån.
2. Jag stjäl det teknologiska vidundret och får en betydligt bättre telefon än vad jag i dagsläget har.
3. Jag tar telefonen och överlämnar den till lämplig instans, förslagsvis polisen.
I någon tiondels sekund frestades jag av tanken på att uppgradera min mobila status och helt sonika stjäla telefonen på ett smidigt och diskret sätt. Men med den milda vårvinden kom även en pust av moraliska aspekter flygande, vilket gjorde att jag avstod. Dessutom kunde situationen mycket väl varit arrangerad utifrån något suspekt forskningsprojekt och att några skäggiga professorer stått i beteendevetarhusets fönster och observerat mig, varvid jag i brottets vägval riskerat att göra mig till rejält åtlöje. Så jag lät telefonen ligga kvar.
När jag två timmar senare skulle cykla hem var telefonen borta. Huruvida ägaren hittat den eller någon stulit den får jag aldrig veta, men jag var glad ändå. Solen sken och hemma väntade glögg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
gjorde du ingenting? absolut det fegaste och sämsta alternativet.. att själa är ju till och med bättre än att bara gör inget alls.. tittar du på och gör inget alls om någon blir misshandlad också? aj aj aj.. Ja sån är den moderna människan.. san individualist..
Vad jag såg så var det ingen som misshandlade eller våldtog telefonen.
Skicka en kommentar