Ibland kan triviala och sociala situationer fungera tärande och uttröttande på mig. Det är som om jag har en viss mängd trevlighet att basunera ut till omgivningen, och ibland förbrukar jag denna buffert av trevlighet, engagemang och glädje alldeles för tidigt på dagen, vilket lämnar kvar en tystlåten och disträ skepnad åt nära och kära.
När jag var liten undrade mina föräldrar om klassföreståndaren tagit fel papper när han beskrev deras son som glad, kreativ och driftig. Men sju timmar skola, som sålunda mjölkade ur dagens ranson av trevlighet, förvandlade mig alltså till en TV-suktande zombie hemmavid. Dessa tendenser finns dessvärre fortfarande kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar