Jag ruvar på tummen

Plötsligt var det sommar. Den kommer precis lika plötsligt som vanligt och framkallar en årligt återkommande sommarjobbsångest. Samma visa varje år. ”I år ska jag fan i mig söka sommarjobb mitt i kolsvarta januari”, intalar jag mig själv så här i soliga maj-dagar. Att få tummen ur, har aldrig varit min starka sida. Jag sitter hellre och ruvar på den i en hopplös tro att denna aktivitet, eller snarare avsaknaden av aktivitet, löser alla mina livsviktiga i-landsproblem.

Nu ser det i alla fall ut som att någon vecka, trots allt, kommer att gå i arbetets tecken. Å andra sidan längtar jag efter lite tid för följande själsläkande aktiviteter.

• Spela musik. Det är dags för en ny skiva. Neil Young-inspirerad gubbrock eller Håkan-ös med sambatakter? Har inte riktigt bestämt mig.
• Brygga en hutlös mängd med vin. Läsarsatsen kommer att sättas i början av juni.
• Skriva något som kan liknas vid en roman. Med min formuleringsfobi kommer dock detta fantasiprojekt sträcka sig över uppskattningsvis fem år.
• Blogga mer.
• Grilla minst tre gånger per vecka.
• Lära mig spela dragspel.