Igår kväll skakade jag ur kolsyran ur mitt saftvin och ingefärsvin. Det sistnämnda smakade lika illa, om möjligt ännu värre. Jag har betat av alla tänkbara fel och så kallade vinsjukdomar; mögel, oxidation, ättiksyra, slembildning och hinnjäst. Ingenting verkar passa in på mitt monster, förutom butylacatat:
Om vinet inte svavlas kan det medföra att det bildas butylacetat som är en förening av butylalkohol och ättiksyra. Butylalkohol är en tyngre alkohol, en s k finkelolja som lätt bildas av stärkelse från t ex ris eller råg. Den har en stark doft och används bland annat inom parfymindustrin. Butylacetat kan påminna lite om förtunning, skarp och sötaktig och smakar lätt brännande. Detta förväxlas lätt med högt alkoholinnehåll. Dricker man vin med butylacetat kan man få några fruktansvärda baksmällor dagen därpå. (från vinboken online)
Sist jag tappade om vinet drack jag ett halvt glas, vilket resulterade i en envis och penetrerande huvudvärk dagen efter. Så nu återstår två alternativ: lägga ner ungefär fyra timmar på att sterilisera flaskor och buteljera något som knappt är drickbart, eller gråtandes hälla ut uppskattningsvis tio timmars arbete. Eller finns det kanske någon vänlig själ som är villig att överta vårdnaden?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag är ledsen, Anton, men... inte ens jag, som ändå är alkoholist, kan förbarma mig över den där satsen. Men hellre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna sin båge
Jo, nog spände jag bågen alltid. När jag tänker efter.. Hur bra kunde det bli, det här med ingefära. Vad är ingefära egentligen? En krydda? Rotsak? Satan själv? Jag vet inte.
Skicka en kommentar