Tjära nån då!

Vet inte varför, men lusten att uppslukas av potentiella hembryggeriprojekt har lyst med sin frånvaro den senaste tiden. Att som lärarstudent skylla på tidsbrist vore dock befängt, så jag nöjer mig med att konstatera en allmän höstförslappning.

Men så i dag fick jag plötsligt ett begär att spinna vidare på något jag tidigare benämnde ”Läsarsatsen”, och som jag varit oförskämd nog att inte färdigställa (det kan ni läsa om här). Varför jag i dag undersökte huruvida Terva Leijonas tjärpastiller är ämnade att lösas upp och sedermera drickas.

Pastillerna började lösas upp och lägenheten förgylldes av en doft av tjära, så stark att grannarna möjligen misstänkte att jag transformerat min lya till en gammaldags kolmila. Jag mådde, kände att jag återigen var igång, att de övergivna jäshinkarna inte behöver vänta länge! Det är ju nämligen en skör gräns mellan vansinne och ett lyckat vin.

Av färgen att döma skulle glaset mycket väl kunnat innehålla ett urinprov från en alkoholist med vätskebrist en random måndag, men det var alltså tjär-te. Smakade överraskande gott! Nästan som det här:

Läsarsatsen är ju tänkt att bestå av tjärpastiller, chili och ananas. Vad tror ni? Ska man satsa på något mer konventionellt, säg äpple, och spetsa denna mainstrem-skapelse med tjärpastillerna och nöja sig med det? Eller ska vi köra på hardcore-bryggningen?

Läsarsatsen – er nappflaska i den procentuella bloggosfären

Jag tackar ödmjukast för alla fantastiska förslag på jäsbara företeelser. Det som ni kom fram till under den senaste brainstormingen var:

- Chili
- Älggräs
- Smakessens för kolsyrade drycker
- Koda
- Ananas
- Banan
- Tårta

I ett äldre inlägg upptäckte jag också att någon föreslagit ICA:s sweet chilisås, vilket torde vara möjligt att jäsa tack vare avsaknaden av konserveringsmedel. Det bäddar alltså för ett mer exotiskt och festligare sätt att dinera grillad kyckling på. Övriga förslag på ingredienser var snus, torrkött, hjortron, älgfekalier och choklad. Jag måste säga att jag är sugen på att kasta ner allt i en hink och vänta med spända och öppna sinnen, men även jag har tyvärr vissa begränsningar.

Av alla förslag måste jag säga att tårta blev en favorit. Tänk att servera en 14 procentig och likörliknande sörja till efterrätten, med smak av tårta. Vilken succé! Bara tanken av att jäsa en tårta är svindlande och för mig irriterat eggande.

Så vad kommer då läsarsatsen att bestå av? Det är ju inte riktigt säsong för vare sig älggräs eller koda, vilket tyvärr begränsar oss litegrann. Efter otaliga konferenser med mig själv, kom jag fram till följande:

- Istället för koda används ”tjärtabletter”. Jag hoppas att Terva Leijonas ökända pastiller inte innehåller konserveringsmedel och gör i så fall ett avkok på chili och tjärpastiller.
- Juice av ananas (och möjligtvis banan).
- Kanske några droppar essens (vilken smak?) om de inte innehåller konserveringsmedel.

Kom ihåg att detta är er skapelse, er tröst i en slaskrik vårvardag, er utvecklingsbara gunstling som ska ståta i en välprydd butelj närmare sommaren. Så vad tror ni?